ndrig till måttlig
njurinsufficiens (med kreatininclearance 30-89 ml/min). Profylax mot giktanfall var obligatoriskt
under 26-veckors perioden.
Andelen patienter med urinsyranivåer i serum < 6,0 mg/dl (357 mikromol/l) vid sista besöket var 45 %
för febuxostat 40 mg, 67 % för febuxostat 80 mg, respektive 42 % för allopurinol 300/200 mg.
Primärt effektmått i subgruppen med patienter med nedsatt njurfunktion
APEX-studien utvärderade effekten hos 40 patienter med nedsatt njurfunktion (dvs. utgångsnivå av
serumkreatinin > 1,5 mg/dl och ≤ 2,0 mg/dl). Hos patienter med nedsatt njurfunktion, vilka
randomiserades till att få allopurinol, var högsta tillåtna dos 100 mg dagligen. Febuxostat uppnådde
det primära effektmåttet hos 44 % (80 mg dagligen), 45 % (120 mg dagligen) och 60 % (240 mg
dagligen) av patienterna jämfört med 0 % i grupperna med allopurinol 100 mg dagligen och placebo.
Det fanns inga kliniskt signifikanta skillnader i procentuell sänkning av urinsyrakoncentrationen i
serum hos friska försökspersoner oavsett njurfunktion (58 % i gruppen med normal njurfunktion och
55 % i gruppen med kraftigt nedsatt njurfunktion).
En analys hos patienter med gikt och nedsatt njurfunktion var prospektivt definierad i CONFIRMSstudien
och visade att febuxostat var signifikant mer effektivt att sänka nivån av urinsyra i serum till
< 6 mg/dl jämfört med allopurinol 300 mg/200 mg hos patienter som hade gikt med lindrigt till
måttligt nedsatt njurfunktion (65 % av studerade patienter).
Primärt effektmått i subgruppen med patienter med urinsyranivå i serum ≥ 10 mg/dl
Ungefär 40 % av patienterna (kombinerad APEX och FACT) hade en utgångsnivå av urinsyra i serum på ≥ 10 mg/dl. I denna subgrupp uppnådde febuxostat det primära effektmåttet (urinsyranivå i serum
< 6,0 mg/dl vid de sista 3 besöken) hos 41 % (80 mg dagligen), 48 % (120 mg dagligen) och 66 %
(240 mg dagligen) av patienterna jämfört med 9 % i gruppen med allopurinol 300 mg/100 mg dagligen
och 0 % i placebogruppen.
I CONFIRMS-studien var andelen patienter som uppnådde det primära effektmåttet (urinsyranivå i
serum < 6,0 mg/dl vid det sista besöket) för patienter med en utgångsnivå av urinsyra i serum på
≥ 10 mg/dl vilka behandlades med febuxostat 40 mg en gång dagligen var 27 % (66/249), med
febuxostat 80 mg en gång dagligen 49 % (125/254), respektive med allopurinol 300 mg/200 mg en
gång dagligen 31 % (72/230).
Kliniska resultat: andel patienter som behövde få behandling för en giktattack
APEX studie: Under de 8 veckornas profylaxperiod, krävde en större andel av patienterna i
behandlingsgruppen febuxostat 120 mg (36 %) behandling mot giktanfall jämfört med grupperna som
fick febuxostat 80 mg (28 %), allopurinol 300 mg (23 %) och placebo (20 %). Anfallen ökade efter
profylaktiska perioden och minskade därefter gradvist med tiden. Mellan 46 % och 55 % av
patienterna fick behandling mot giktanfall mellan vecka 8 och vecka 28. Under studiens sista 4 veckor
(veckor 24-28) observerades giktanfall hos 15 % (febuxostat 80, 120 mg), respektive 14 %
(allopurin |
