|
Norvir, Kapslar 100 mg, Abbott Scandinavia AB
|
Drug Description
1 kapsel innehåller: Ritonavir. 100 mg, polyoxyl. 35 ricin. oleum, constit. et color (patentblått V E 131, titandioxid E 171, shellack E 904).
1 ml mixtur innehåller: Ritonavir. 80 mg, ethanol 432 mg, polyoxyl 35 ricin. oleum, propylenglycol., sackarin natr., constit., aroma, color (para-orange E 110) et aq. purif. q. s.
Presentation
Kapslar 100 mg Mixtur 80 mg
Indications
NORVIR är indicerat i kombination med antiretroviral(a) nukleosidanalog(er), för behandling av vuxna patienter, infekterade med HIV-1, med avancerad eller progressiv immundefekt.
Adult Dosage
NORVIR kapslar och mixtur ges peroralt och bör helst intagas tillsammans med föda. Rekommenderad dosering för ritonavir kapslar är 600 mg (6 kapslar) två gånger dagligen. Rekommenderad dosering för ritonavir mixtur är 600 mg (7,5 ml) två gånger dagligen. Den bittra smaken av NORVIR mixtur kan minskas om den blandas med kall mjölkchoklad.
Nedsatt njur- och leverfunktion: För närvarande finns inga data för dessa patientgrupper, varför dosrekommendationer inte kan ges. Ritonavir metaboliseras och elimineras huvudsakligen genom levern. NORVIR bör inte ges till patienter med svår leverinsufficiens (se Kontraindikationer). Eftersom ritonavir är höggradigt proteinbundet är det osannolikt att signifikanta mängder ritonavir avlägsnas med hemodialys eller peritonealdialys.
Contra Indications
Patienter med känd överkänslighet för ritonavir eller andra ingående beståndsdelar. Patienter med allvarlig leverinsufficiens. In vitro- och in vivo-studier har visat att ritonavir är en potent hämmare av CYP 3A- och CYP 2D6-medierade biotransformationer. Baserat på i första hand genomgång av litteraturen förväntas ritonavir medföra stora ökningar i plasmakoncentrationer av följande läkemedel: amiodaron, astemizol, bepridil, bupropion, cisaprid, dihydroergotamin, enkainid, ergotamin, flekainid, kinidin, klozapin, petidin, pimozid, piroxikam, propafenon, propoxyfen och terfenadin. Dessa substanser medför risk för arytmier, hematologiska abnormiteter, krampanfall eller andra potentiellt allvarliga biverkningar. Dessutom har det rapporterats allvarlig ergotism, som yttrar sig som perifer vasospasm och ischemi i extremiteterna vid samtidig tillförsel av ritonavir och ergotamin eller dihydroergotamin. Dessa läkemedel skall inte ges tillsammans med ritonavir.
Dessutom är det troligt att ritonavir medför stora ökningar av plasmakoncentrationen av följande sedativa och hypnotika som metaboliseras i hög grad: alprazolam, diazepam, midazolam, triazolam och zolpidem. Eftersom dessa ämnen kan medföra extrem sedering och andningsdepression skall de inte ges tillsammans med ritonavir. Samtidig användning av ritonavir och rifabutin är kontraindicerad på grund av kliniska konsekvenser såsom uveit, beroende på flerfaldig ökning av serumkoncentrationen för rifabutin.
Special Precautions
Det finns inga farmakokinetik- eller säkerhetsdata för ritonavir på patienter med signifikant lever- eller njurinsufficiens. Ritonavir metaboliseras och elimineras huvudsakligen genom levern. Därför bör försiktighet iakttagas när man ger detta läkemedel till patienter med nedsatt leverfunktion (se Kontraindikationer). Ritonavirs säkerhet och effekt hos barn under 12 år har inte fastställts. Ritonavir bör därför enbart ges till barn under 12 år när de potentiella fördelarna klart överväger de potentiella riskerna.
Humanfarmakokinetiska data för kombinationen av NORVIR och andra virushämmande läkemedel än zidovudin och didanosin (ddI) finns ännu ej tillgängliga. Trots att den kliniska användningen av kombinationer med zalcitabin (ddC) och stavudin (d4T), hos ett relativt begränsat antal patienter inte föreföll vara associerade med ogynnsamma effekter, bör användning av kombinationer med ritonavir och andra nukleosidanaloger följas upp med avseende på effekt och säkerhet.
Noggrann uppföljning rekommenderas vid förekomst av diarré. Allvarlig och ihållande kräkning och/eller diarré i samband med användning av ritonavir kan också påverka njurfunktionen. Det är tillrådligt att följa njurfunktionen hos patienter med försämrad njurfunktion.
En farmakokinetisk studie visade att ritonavir i stor utsträckning hämmar metabolismen av saquinavir vilket resulterar i kraftigt ökade plasmakoncentrationer av saquinavir (se Interaktioner).
Beroende på brist på tillräckliga säkerhetsdata, bör ritonavir inte ges samtidigt med saquinavir eller andra proteashämmare. NORVIR mixtur innehåller 43% etanol, varför samtidig tillförsel av NORVIR och disulfiram eller läkemedel med disulfiramliknande reaktioner (t ex metronidazol) bör undvikas.
Fall av ökad blödningsbenägenhet, inklusive spontana hematom och hemartroser har rapporterats hos patienter med hemofili typ A och B som behandlats med proteashämmare. Hos vissa av dessa patienter gavs ytterligare faktor VIII. I mer än hälften av de rapporterade fallen fortsattes behandlingen med proteashämmare eller återinsattes om behandlingen avbrutits. Ett orsakssamband har anförts även om verkningsmekanismen ej klarlagts. Blödarsjuka patienter skall därför göras uppmärksamma på möjligheten av en ökad blödningsbenägenhet. Det kan finnas ökad risk för transaminasstegringar hos patienter med underliggande hepatit B eller C. Försiktighet bör därför iakttagas när NORVIR ges till patienter med existerande leversjukdom, anormala leverenzymvärden eller hepatit.
Interactions
Se även Kontraindikationer. Ritonavir har en hög affinitet för flera cytokrom P450 (CYP) isoformer med följande rangordning: CYP 3A > CYP 2D6 > CYP 2C9. Förutom de läkemedel som räknas upp i avsnittet Kontraindikationer metaboliseras följande läkemedel eller grupper av läkemedel eller förväntas de bli metaboliserade av dessa cytokrom P450 isoenzymer: immunosuppressiva substanser, makrolidantibiotika, olika steroider, andra HIV-proteashämmare, icke-sederande antihistaminer, kalciumantagonister, åtskilliga tricykliska antidepressiva, andra antidepressiva, neuroleptika, antimykotika, morfinomimetika, karbamazepin, warfarin och tolbutamid.
På grund av risken för signifikanta höjningar av serumkoncentrationerna av dessa läkemedel skall de inte användas tillsammans med ritonavir utan noggrann värdering av de potentiella riskerna och fördelarna. Noggrann uppföljning av terapeutisk effekt och biverkningar rekommenderas när dessa läkemedel ges samtidigt med ritonavir. Det finns inga farmakokinetiska data över samtidig medicinering med morfin och ritonavir. Med utgångspunkt från morfins metabolism (glukuronidering) kan lägre nivåer av morfin förväntas. Ritonavir ökar AUC (ytan under kurvan) för följande läkemedel när de ges samtidigt:
Klaritromycin: På grund av klaritromycins breda terapeutiska fönster är ingen dosreducering nödvändig för patienter med normal njurfunktion. Hos patienter med nedsatt njurfunktion bör följande dosjustering övervägas: Vid kreatininclearance (CLCR) mellan 30 och 60 ml/minut bör klaritromycindosen reduceras med 50%, vid CLCR <30 ml/minut bör klaritromycindosen reduceras med 75%. Klaritromycindoser >1 g/dag skall inte ges samtidigt med ritonavir.
Desipramin: Dosreducering av desipramin bör övervägas hos patienter som tar denna kombination.
Rifabutin och dess aktiva metabolit 25-O-desacetylrifabutin: Samtidig användning med ritonavir har resulterat i en flerfaldig ökning av AUC för rifabutin och dess aktiva metabolit 25-O-desacetylrifabutin med kliniska konsekvenser. Därför är samtidig användning av ritonavir och rifabutin kontraindicerad (se Kontraindikationer).
Saquinavir: Preliminära data från ett fåtal farmakokinetiska studier på patienter och friska frivilliga tyder på att samtidig tillförsel av ritonavir 400—600 mg två gånger dagligen resulterar i en flerfaldig ökning i steady state blodkoncentrationerna av saquinavir.
Ritonavir minskar AUC (ytan under kurvan) för följande läkemedel när de ges samtidigt:
Zidovudin (AZT) och didanosin (ddI): Zidovudin och ddI har liten, om någon, effekt på ritonavirs farmakokinetik. Ritonavir minskade zidovudins genomsnittliga AUC med ca 25% i en studie som inte var tillräckligt lång för att steady state skulle uppnås för ritonavir. Ritonavir reducerade ddIs genomsnittliga AUC med 13% när ddI gavs med 2,5 timmars mellanrum till ritonavir. Dosjustering av AZT eller ddI vid samtidig NORVIR-terapi är vanligtvis inte nödvändig. Ritonavir och ddI bör emellertid ges med 2,5 timmars mellanrum för att undvika läkemedelsinteraktion. Humanfarmakokinetiska data för kombinationer med andra virushämmande läkemedel än zidovudin och ddI är ännu inte tillgängliga (se också Varningar och försiktighet).
Etinylestradiol: Samtidig administrering av ritonavir med ett peroralt antikonceptionsmedel av kombinationstyp resulterade i en reduktion av etinylestradiols genomsnittliga AUC med 41%. En högre dos av perorala antikonceptionsmedel som innehåller etinylestradiol eller alternativa metoder för antikonception bör övervägas.
Teofyllin: En ökad dos av teofyllin kan vara nödvändig eftersom samtidig medicinering med ritonavir orsakade en minskning av teofyllins AUC med ca 45%.
Kombinationspreparat innehållande sulfametoxazol och trimetoprim: Samtidig administrering av NORVIR och sulfametoxazol/trimetoprim resulterade i en reduktion av sulfametoxazols AUC med 20% och en ökning av trimetoprims AUC med 20%. Dosjustering av sulfametoxazol/trimetoprim under samtidig ritonavir-terapi bör inte vara nödvändig.
Eftersom ritonavir är proteinbundet i hög grad bör risken för ökade terapeutiska och toxiska effekter på grund av en s k proteinbindningsbortträngning beaktas.
Kardiala och neurologiska episoder har rapporterats när ritonavir givits tillsammans med disopyramid, mexiletin, nefazodon eller fluoxetin. Möjligheten av läkemedelsinteraktion kan inte uteslutas.
Samtidig tillförsel av NORVIR och disulfiram eller läkemedel med disulfiramliknande reaktioner (t ex metronidazol), bör undvikas då NORVIR mixtur innehåller 43% etanol.
Adverse Reactions
Illamående, diarré, kräkningar, asteni, smakförändringar, cirkumoral och perifer parestesi och vasodilatation har observerats mest frekvent och bedöms att vara klart relaterade till ritonavir.
- Vanliga (>1/100) - Allmänna: Anorexi, yrsel, somnolens, asteni, huvudvärk. Blod: Lägre antal leukocyter (WBC). Cirk.: Vasodilatation. CNS: Cirkumoral parestesi, perifer parestesi, hyperestesi. GI: Illamående, diarré, kräkningar, buksmärtor, smakförändringar, dyspepsi, lokal halsirritation. Hud: Hudutslag. Metabol.: Förhöjda nivåer av GGT, ALAT, kreatininfosfokinas och triglycerider.
- Mindre vanliga (1/100 - 1/1000) - Allmänna: Feber, smärta, viktminskning. Blod: Förhöjda nivåer av eosinofiler, leukocyter (WBC) och neutrofiler. Lägre nivåer av hemoglobin och neutrofiler. Förlängd protrombintid. CNS: Sömnlöshet, oro. Endokrina: Minskning av fritt och totalt tyroxin. GI: Flatulens, muntorrhet, rapningar, munsår. Hud: Klåda, svettningar. Luftvägar: Faryngit, förvärrad hosta. Metabol.: Hyperlipidemi. Förhöjda värden av ASAT, amylas, urinsyra, glukos, magnesium, totalbilirubin och alkaliska fosfataser. Sänkta nivåer av kalium och totalkalcium. Muskuloskel.: Myalgi.
Hypertriglyceridemi, hyperkolesterolemi och hyperuricemi var klart relaterade till behandling med ritonavir.
Allergiska reaktioner innefattande urtikaria, milda hudutslag, bronkospasm och angioödem har rapporterats. Enstaka fall av anafylaxi har rapporterats.
Efter marknadsföringen har det kommit rapporter om krampanfall. Hyperglykemi har rapporterats hos personer med och utan känd diabetes i anamnesen. Sambandet orsak/effekt har inte fastställts.
Dehydrering, vanligen associerad med gastrointestinala symptom och stundom resulterande i hypotension, synkope eller njurinsufficiens har rapporterats. Synkope, ortostatisk hypotension och njurinsufficiens har även rapporterats utan känd dehydrering.
Levertransaminasstegring överstigande 5 gånger den övre normalgränsen, klinisk hepatit och gulsot har förekommit hos patienter som har fått NORVIR enbart eller i kombination med andra antiretrovirala läkemedel.
Manufacturer
Abbott Scandinavia AB |
|
