TOP
|
Rapifen®, Injektionsvätska 0.5 mg/ml, Janssen-Cilag AB
Drug Description
1 ml innehåller: Alfentanil. hydrochlorid. respond. alfentanil. 0,5 mg, natr. chlorid. 9 mg, aq. ad iniect. ad 1 ml.
Presentation
Injektionsvätska 0,5 mg/ml
Indications
Som analgetikum vid korta och medellånga kirurgiska ingrepp.
Adult Dosage
Individuell dosering. Vid dosutredning bör hänsyn tas till vikt, ålder, fysisk status, bakomliggande sjukdomstillstånd, annan medicinering samt typ av operation och anestesi.
För korta ingrepp under 10 minuter:
7—15 mikrog/kg (1—2 ml/70 kg) intravenöst. Ytterligare injektioner av samma storlek kan ges var 10—15 minut eller vid behov om ingreppet tar längre tid. Tillförsel av alfentanil kan ge andningsdepression varför patientens spontanandning alltid kan behöva assisteras.
För medellånga ingrepp:
Den beräknade operationstiden avgör den initiala dosens storlek. Följande doser är vägledande:
- Beräknad -
- operationstid - RAPIFEN intravenös bolusdos
- minuter - mikrog/kg - ml/70 kg
- 10—30 - 20—40 - 3—6
- 30—60 - 40—80 - 6—12
Om ingreppet tar längre tid än planerat eller om dosen är otillräcklig kan analgesin underhållas antingen genom ytterligare injektioner om 7—15 mikrog/kg (1—2 ml/70 kg) vid behov eller genom kontinuerlig infusion med en hastighet av 1 mikrog/kg/min (0,14 ml/70 kg/min). Vid behov kan extra injektioner av RAPIFEN 7 mikrog/kg (1 ml/70 kg) ges, alternativt kan infusionshastigheten tillfälligt ökas.
För att undvika förlängd postoperativ andningsdepression bör ytterligare injektioner av RAPIFEN inte ges under de sista 10 minuterna av operationen. Kontinuerlig infusion av RAPIFEN bör avbrytas 10—15 minuter före beräknat operationsslut.
På grund av risken för sen andningsdepression bör RAPIFEN inte användas vid ingrepp som beräknas ta längre tid än 60 minuter, se även Behandlingskontroll.
Äldre patienter samt patienter med nedsatt leverfunktion eller hypotyreoidism skall ha lägre dos. Vid behandling av barn kan något högre dos än standarddos krävas. Överviktiga personer doseras efter ideal kroppsvikt. Patienter som långtidsbehandlas med eller missbrukar opioider kan kräva högre doser.
Behandlingskontroll
Muskelrigiditet har iakttagits i ökad frekvens vid höga doser och vid snabb tillförsel av RAPIFEN. Genom sänkning av injektions/infusionshastigheten minskar risken för denna biverkan. Muskelrigiditet kan också minskas genom premedicinering med benzodiazepiner.
Alfentanil kan ge andningsdepression som kan kvarstå eller uppträda under den postoperativa perioden. Andningsstillestånd har inträffat upp till en timme efter första uppvaknandet då patienter erhållit långvarig kontinuerlig infusion (>60 min) i hög dos. Skärpt övervakning bör därför ske minst en timme efter uppvaknandet. Andningsdepressionen kan hävas med naloxon. Då effektdurationen av alfentanil kan överskrida effektdurationen av naloxon fordras noggrann övervakning av patienterna.
RAPIFEN bör på grund av den andningsdepressiva effekten handhas endast av den som är väl förtrogen med modern intubationsnarkos.
Contra Indications
Sekretstagnation, andningsdepression.
Special Precautions
Vid skallskador samt vid orostillstånd under alkohol- eller sömnmedelspåverkan. Nedsatt lever- eller njurfunktion. Bronkialastma.
Snabba bolusinjektioner av opioider bör undvikas till patienter med nedsatt cerebral cirkulation. Hos denna patientgrupp har man i enstaka fall noterat att den övergående sänkningen av medelartärtrycket åtföljs av kortvarig reduktion av det cerebrala perfusionstrycket.
Interactions
Kombination med barbitursyraderivat bör undvikas, D.
Kombination med erytromycin, diltiazem och flukonazol kan kräva dosanpassning, C.
Se speciellt avsnitt märkt , N02A Opioider, N01A H02 Alfentanil.
Alkohol, barbiturater, benzodiazepiner, neuroleptika, halogenerade narkosgaser och andra hypnotika kan förstärka den andningsdeprimerande effekten. Alfentanil metaboliseras huvudsakligen av cytokrom P450 3A4. Humanfarmakokinetiska data tyder på att metabolismen av alfentanil kan hämmas av flukonazol, erytromycin, diltiazem och cimetidin, som är kända hämmare av cytokrom P450 3A4. In-vitro data tyder på att andra potenta hämmare av cytokrom P450 3A4 (t ex ketokonazol, itrakonazol, ritonavir) också kan hämma metabolismen av alfentanil. Detta kan innebära ökad risk för förlängd eller fördröjd andningsdepression. Samtidig behandling med ovannämnda läkemedel kräver särskild observation av patienterna; i synnerhet kan det vara nödvändigt att sänka dosen av RAPIFEN.
MAO-hämmare har rapporterats interagera med narkotiska analgetika framför allt i samband med sviktande hjärtfunktion. RAPIFEN skall därför inte ges inom 2 veckor efter avslutad behandling med MAO-hämmare.
Adverse Reactions
Ca 60% av behandlade patienter kan förväntas uppleva biverkningar.
- Vanliga (>1/100) - Allmänna: Yrsel. Cirk.: Bradykardi. Övergående blodtrycksfall. CNS: Andningsdepression. Apné. Eufori. GI: Illamående, kräkningar. Muskuloskel.: Muskelrigiditet (inklusive bröstmuskulaturen), myokloni. Ögon: Mios.
- Sällsynta (< 1/1000) - Allmänna: Allergisk reaktion (såsom anafylaxi, bronkospasm, urtikaria). Cirk.: Hjärtarytmier. Asystoli. Luftvägar: Laryngospasm.
Bradykardi och eventuell asystoli kan uppträda om patienten getts otillräcklig dos av antikolinergika eller om alfentanil kombineras med icke-vagolytiska muskelrelaxerande medel. Sekundär rebound-andningsdepression har observerats i sällsynta fall.
Manufacturer
Janssen-Cilag AB |
|