|
Tysabri 300 mg koncentrat till infusionsvätska, lösning
|
Drug Class Description
Selektiva immunsuppressiva medel
Generic Name
Natalizumab
Drug Description
Koncentrat till infusionsvätska, lösning. Färglös, klar till lätt opalescent lösning.
Presentation
Koncentrat: Varje ml koncentrat innehåller 20 mg natalizumab. Natalizumab är en rekombinant humaniserad antikropp mot a4-integrin, som produceras i en murin cellinje genom rekombinant DNA-teknik. Efter spädning innehåller infusionslösningen cirka 2,6 mg natalizumab per ml.
Indications
TYSABRI är indicerat som sjukdomsmodifierande behandling i monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros (MS), för följande patientgrupper: • Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferoneller • Patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros.
Adult Dosage
TYSABRI-behandling skall initieras och övervakas av specialistläkare med erfarenhet av diagnostik och behandling av neurologiska sjukdomar, på kliniker med tillgång till MRT inom rimlig tid. Det speciella informationskortet skall överlämnas till patienter som behandlas med TYSABRI. Det måste finnas resurser för behandling av överkänslighetsreaktioner och tillgång till MRT. Efter spädning skall infusionen administreras under cirka 1 timme. Patienten ska observeras under infusionen och under 1 timme efter det att infusionen avslutats, så att eventuella tecken och symptom på överkänslighetsreaktioner uppmärksammas. TYSABRI får ej administreras som en bolusinjektion. Patienten kan byta direkt från beta-interferon eller glatirameracetat till natalizumab, förutsatt att det inte finns några tecken på relevanta behandlingsrelaterade avvikelser, t.ex. neutropeni. Om det föreligger tecken på behandlingsrelaterade avvikelser skall dessa ha normaliserats innan behandling med natalizumab påbörjas. En del patienter kan ha exponerats för immunsuppressiva läkemedel (t.ex. mitoxantron, cyklofosfamid, azatioprin). Dessa läkemedel har potential att ge långvarig immunsuppression, även efter det att de satts ut. Behandlande läkare måste därför bekräfta att dessa patienter ej har nedsatt immunförsvar innan behandling med TYSABRI inleds. Fortsatt behandling måste noggrant omprövas för patienter som inte visar några tecken på terapeutisk nytta efter 6 månader. Det finns inga data för säkerhet och effekt av natalizumab för längre behandling än 2 år. Fortsatt behandling utöver denna tid får endast övervägas efter förnyad risk/nytta bedömning. VuxnaTYSABRI 300 mg administreras som intravenös infusion en gång var 4:e vecka. Nedsatt njur- och leverfunktionInga studier har utförts för att undersöka effekterna av nedsatt njur- eller leverfunktion. Eliminationsmekanismen och resultaten från populationsfarmakokinetik tyder på att dosjustering inte är nödvändig för patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion. ÅterinsättningEffekt och säkerhet vid återinsättning har inte fastställts.
Child Dosage
Barn och ungdomarTYSABRI är kontraindicerat till barn och ungdomar (se Kontraindikationer).
Elderly Dosage
ÄldreTYSABRI rekommenderas ej till patienter över 65 år, eftersom det saknas data för denna patientgrupp.
Contra Indications
Överkänslighet mot natalizumab eller mot något hjälpämne. Progressiv multifokal leukoencefalopati (PML). Patienter med förhöjd risk för opportunistiska infektioner, inklusive patienter med nedsatt immunförsvar (inbegripet patienter som för närvarande behandlas med immunsuppressiva läkemedel eller som har nedsatt immunförsvar efter tidigare läkemedelsbehandling, t.ex. med mitoxantron eller cyklofosfamid, se Special Försiktighetsåtgärd och Fientlig Reaktions). Kombination med beta-interferoner eller glatirameracetat. Kända aktiva maligniteter, med undantag för patienter med basalcellscancer i huden. Barn och ungdomar.
Special Precautions
Progressiv multifokal leukoencefalopati (PML). Behandling med TYSABRI har förknippats med en förhöjd risk för PML. Före start av behandling med Tysabri måste en nyligen genomförd (inom ca tre månader) undersökning med magnetresonanstomografi finnas tillgänglig. Patienterna måste kontrolleras regelbundet med avseende på nya eller förvärrade neurologiska symptom eller statusfynd som skulle kunna tyda på PML. Om nya neurologiska symptom uppträder måste behandlingen avbrytas tills PML har uteslutits. Behandlande läkare måste bedöma patienten för att fastställa om symptomen tyder på neurologisk dysfunktion och om så är fallet huruvida dessa symptom är typiska för MS eller eventuellt kan tyda på PML. Om de tyder på PML, eller om någon tveksamhet föreligger, måste ytterligare utredning övervägas, inklusive MRT-undersökning (som jämförs med MRT utförd innan behandlingen inleddes), liquoranalys med avseende på DNA från JC-virus, och upprepade neurologiska bedömningar. När PML uteslutits kan administrering av natalizumab återupptas. Läkaren bör vara särskilt uppmärksam på tecken på PML som patienten själv kanske inte noterar (t.ex. kognitiva eller psykiatriska symptom). Patienten bör också uppmanas att informera nära anhörig eller vårdgivare om behandlingen, eftersom dessa kan upptäcka symptom som patienten själv inte är medveten om. Om en patient utvecklar PML måste administreringen av TYSABRI avbrytas permanent. Hos patienter med nedsatt immunförvar och PML har man efter rekonstitution av immunsystemet sett en stabilisering eller förbättring av tillståndet. Det är ännu oklart om tidig upptäckt av PML och avbrytande av TYSABRI-behandlingen kan ge en liknande stabilisering eller förbättring av tillståndet. Andra opportunistiska infektioner: Andra opportunistiska infektioner har rapporterats vid användning av TYSABRI, främst hos patienter med Crohns sjukdom som hade nedsatt immunförsvar eller där det förelåg signifikant komorbiditet. Man kan dock för närvarande inte utesluta en ökad risk för opportunistiska infektioner när TYSABRI används på patienter utan dessa komorbiditeter. Opportunistiska infektioner påvisades även hos MSpatienter som behandlats med TYSABRI som monoterapi (se Fientlig Reaktions). Förskrivare skall vara medvetna om möjligheten att andra opportunistiska infektioner kan uppträda under TYSABRI-behandling och skall ha dessa i åtanke vid differentialdiagnostik av infektioner som uppträder hos TYSABRI-behandlade patienter. Vid misstanke om en opportunistisk infektion skall administreringen av TYSABRI avbrytas till dess att man genom ytterligare undersökningar kan utesluta sådana infektioner. Om en patient som står på TYSABRI utvecklar opportunistiska infektioner, måste administreringen av TYSABRI avbrytas permanent. Rådgivande vägledning: Läkaren måste diskutera nytta och risker med TYSABRI-behandling med patienterna och ge dem ett patientinformationskort. Patienterna måste instrueras att om de utvecklar någon typ av infektion måste de informera behandlande läkare om att de behandlas med Tysabri. Överkänslighet: Överkänslighetsreaktioner har förekommit i samband med TYSABRI, inklusive allvarliga systemiska reaktioner (se Fientlig Reaktions). Dessa reaktioner uppträdde vanligen under infusionen eller inom 1 timme efter det att infusionen avslutats. Risken för överkänslighet var störst i samband med de första infusionstillfällena, men risken skall beaktas varje gång en infusion administreras. Patienterna skall observeras under infusionen och under 1 timme efter avslutad infusion (se Fientlig Reaktions). Det skall finnas resurser för behandling av överkänslighetsreaktioner. Vid första symptom eller tecken på överkänslighet skall administreringen av TYSABRI avbrytas och lämplig behandling inledas. Om en patient drabbats av en överkänslighetsreaktion måste TYSABRI-behandlingen avbrytas permanent. Samtidig eller tidigare behandling med immunsuppressiva medel Säkerhet och effekt hos TYSABRI i kombination med andra immunsuppressiva och antineoplastiska läkemedel har ej fastställts fullständigt. Samtidig användning av dessa medel och TYSABRI kan öka risken för infektioner, inklusive opportunistiska infektioner, och är kontraindicerad (se Kontraindikationer). Patienter som tidigare behandlats med immunsuppressiva medel, inklusive cyklofosfamid och mitoxantron, kan drabbas av förlängd immunsuppression och kan därför löpa ökad risk för PML. När det gäller patienter som tidigare har behandlats med immunsuppressiva medel måste man vara noga med att låta immunfunktionen få tillräcklig tid att återhämta sig. Läkaren måste utvärdera varje enskilt fall för att fastställa om det föreligger tecken på ett tillstånd av nedsatt immunförsvar innan behandling med TYSABRI påbörjas (se Kontraindikationer). I kliniska fas III-prövningar på MS-patienter var samtidig behandling av skov med en kort kortikosteroidkur ej förenad med ökad infektionsfrekvens. Kortvarig behandling med kortikosteroider kan användas i kombination med TYSABRI. Immunogenicitet: Sjukdomsskov eller infusionsrelaterade händelser kan tyda på att antikroppar mot natalizumab har utvecklats. Om detta inträffar bör förekomst av antikroppar undersökas och om dessa kan verifieras vid ett test efter sex veckor bör behandlingen avbrytas eftersom kvarstående antikroppar är associerade med en betydande minskning av effekten av TYSABRI och en ökad incidens för överkänslighetsreaktioner (se Fientlig Reaktions). Avbrytande av TYSABRI-behandling: Om beslut fattats att avbryta behandlingen med natalizumab måste läkaren vara medveten om att natalizumab finns kvar i blodet och har farmakodynamiska effekter (t.ex. förhöjda lymfocyttal) under cirka 12 veckor efter den sista dosen. Om andra behandlingar påbörjas under denna period medför detta en samtidig exponering för natalizumab. Vad gäller läkemedel som interferon och glatirameracetat var en samtidig exponering med denna duration ej förenad med några säkerhetsrisker i de kliniska prövningarna. Det finns inga data för MS-patienter vad gäller samtidig exponering för immunsuppressiva läkemedel. Användning av dessa läkemedel kort tid efter det att natalizumab satts ut kan leda till en additiv immunsuppressiv effekt. Detta måste noggrant beaktas från fall till fall och en wash-out-period med natalizumab kan vara lämplig. Korta steroidkurer för att behandla skov var ej förenade med någon förhöjd infektionsrisk i de kliniska prövningarna.
Interactions
Se Kontraindikationer. Graviditet och amning Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med natalizumab saknas. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter. Risken för människa är okänd. Natalizumab skall inte användas under graviditet om det inte är absolut nödvändigt. Om en kvinna blir gravid under behandling med TYSABRI bör utsättande av TYSABRI övervägas. Det är inte känt om TYSABRI går över i human bröstmjölk, men det har observerats i djurstudier. Patienter som behandlas med TYSABRI skall inte amma sina barn.
Adverse Reactions
I placebokontrollerade prövningar på 1 617 MS-patienter som behandlades med natalizumab under upp till två år (placebo: 1 135) förekom biverkningar som ledde till utsättande av läkemedlet hos 5,8 % av de patienter som behandlades med natalizumab (placebo: 4,8 %). Under de två år studierna pågick rapporterade 43,5 % av de patienter som behandlades med natalizumab biverkningar (placebo: 39,6 %)1. Nedan visas de biverkningar som rapporterades för natalizumab med en incidens som var 0,5 % högre än för placebo. Biverkningarna rapporteras enligt MedDRA:s rekommenderade termer under den primära organsystemklassen enligt MedDRA. Frekvenserna är definierade enligt följande: Vanliga (> 1/100, < 1/10), mindre vanliga (> 1/1 000, < 1/100) För varje frekvens presenteras biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad. Infektioner och infestationer - Vanliga = Urinvägsinfektion, Nasofaryngit. Immunsystemet - Vanliga = Urticaria, Mindre vanliga = Överkänslighet. Centrala och perifera nervsystemet - Vanliga = Huvudvärk, Yrsel. Magtarmkanalen - Vanliga = Kräkningar, Illamående. Muskuloskeletala systemet och bindväv Vanliga Artralgi Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället - Vanliga = Muskelstelhet, Pyrexi, Trötthet. Infusionsreaktioner: Under de tvååriga kontrollerade kliniska prövningarna på MS-patienter definierades en infusionsrelaterad händelse som en biverkning om den inträffade under infusionen eller inom 1 timme efter det att infusionen avslutats. Sådana reaktioner sågs hos 23,1 % av patienterna som behandlades med natalizumab (placebo: 18,7 %). Biverkningar som rapporterades oftare med natalizumab än med placebo innefattade yrsel, illamående, urticaria och muskelstelhet. Se Special Försiktighetsåtgärd. Överkänslighetsreaktioner: Under de tvååriga kontrollerade kliniska prövningarna på MS-patienter förekom överkänslighetsreaktioner hos upp till 4 % av patienterna. Anafylaktiska/anafylaktoida reaktioner förekom hos mindre än 1 % av patienterna som behandlades med TYSABRI. Överkänslighetsreaktionerna uppträdde vanligen under infusionen eller inom 1 timme efter det att infusionen avslutats. Se Special Försiktighetsåtgärd. Immunogenicitet: Hos 10 % av patienterna påvisades antikroppar mot natalizumab under de tvååriga kontrollerade kliniska prövningarna av MS-patienter. Kvarstående anti-natalizumab-antikroppar (ett positivt prov som kunde verifieras vid provtagning minst 6 veckor senare) utvecklades hos ca 6 % av patienterna. Hos ytterligare 4 % av patienterna kunde antikroppar påvisas vid endast ett tillfälle. Kvarstående antikroppar var förenade med en avsevärt minskad effekt av TYSABRI-behandlingen och en förhöjd incidens av överkänslighetsreaktioner. Ytterligare infusionsrelaterade reaktioner som var associerade med kvarstående antikroppar innefattade muskelstelhet, illamående, kräkningar och rodnad. (Se Special Försiktighetsåtgärd). Om man efter cirka 6 månaders behandling misstänker kvarstående antikroppar, antingen p.g.a. minskad effekt eller förekomst av infusionsrelaterade händelser, kan de påvisas och bekräftas genom ytterligare ett prov 6 veckor efter det första positiva provet. Med tanke på att behandlingseffekten kan vara reducerad eller incidensen av överkänslighetsreaktioner eller infusionsrelaterade reaktioner vara förhöjd hos en patient med kvarstående antikroppar, bör behandlingen av patienter som utvecklat kvarstående antikroppar avbrytas. Infektioner, inklusive PML och opportunistiska infektioner: Under de tvååriga kontrollerade kliniska prövningarna på MS-patienter var incidensen av infektioner cirka 1,5 per patientår hos både natalizumab- och placebobehandlade patienter. Karaktären på infektionerna var i allmänhet likartad hos natalizumab- respektive placebobehandlade patienter. Ett fall av cryptosporidium-diarré rapporterades i de kliniska prövningarna på MS-patienter. I andra kliniska prövningar har fall av ytterligare opportunistiska infektioner rapporterats, varav en del var fatala. Efter marknadsföring har ett dödsfall i herpes encefalit rapporterats. Se Special Försiktighetsåtgärd. Majoriteten av patienterna avbröt inte behandlingen med natalizumab under infektioner, och de återhämtade sig med lämplig behandling. I de kliniska prövningarna har fall av PML rapporterats. PML leder vanligtvis till svår funktionsnedsättning eller döden (se Special Försiktighetsåtgärd). I pivotala kliniska prövningar inträffade två fall, varav ett med dödlig utgång, hos MS-patienter som samtidigt behandlades med interferon beta-1a under mer än 2 år. I en annan prövning utvecklade en patient med Crohns sjukdom också PML och avled. Patienten hade behandlats med immunsuppressiva läkemedel under lång tid och till följd av detta fått lymfopeni. Även om samtliga fall av PML gällde patienter som antingen samtidigt behandlades med immunmodulerande läkemedel eller uppvisade tecken på immunsuppression, är det möjligt att risken för PML är kopplad till enbart natalizumab. Maligniteter: Inga skillnader observerades mellan natalizumab- och placebobehandlade patienter under 2 års behandling, vad gäller incidens eller typ av malignitet. Det krävs dock observationer under längre behandlingsperioder innan man kan utesluta att natalizumab har någon effekt på maligniteter. Se Kontraindikationer. Effekter på laboratorietester: TYSABRI-behandling var förenad med förhöjda värden av cirkulerande lymfocyter, monocyter, eosinofiler, basofiler och kärnförande röda blodkroppar. Inga förhöjda neutrofilnivåer iakttogs. Stegringarna från baseline för lymfocyter, monocyter, eosinofiler och basofiler varierade från 35 % till 140 % för de enskilda celltyperna, men de genomsnittliga celltalen förblev inom normalområdena. Under behandlingen med TYSABRI sågs små sänkningar av hemoglobin (genomsnittlig sänkning 6 g/l), hematokrit (genomsnittlig sänkning 2 %) och erytrocyttal (genomsnittlig sänkning med 0,1 x 106/l). Alla förändringar av hematologiska värden återgick till samma nivåer som före behandling, oftast inom 16 veckor från den sista TYSABRI-dosen, och förändringarna var inte förenade med kliniska symptom.
Manufacturer
Biogen Idec Sweden AB |
|
