|
Videx® EC, Enterokapslar 250 mg, Bristol-Myers Squibb AB
|
Drug Description
1 kapsel innehåller: Didanosin 125 mg, 200 mg, 250 mg resp. 400 mg, natriumkarboxylmetylcellulosa, dietylftalat, metakrylsyra copolymer dispersion, natriumstärkelseglykolat, talk, gelatin, natriumlaurylsulfat, kolloidal kiseldioxid och färgämne (titandioxid E 171). Kapseltexten består av shellak, propylenglykol, kaliumhydroxid (endast kapsel 125 mg), ammoniumhydroxid (endast kapsel 400 mg), simetikon (endast kapsel 400 mg) och färgämne (järnoxid E 172 (inte i kapsel 250 mg), titandioxid E 171 (endast i kapsel 125 mg och 200 mg), indigotin E 132 (endast i kapsel 200 mg och 250 mg)).
Presentation
Enterokapslar 125 mg Enterokapslar 200 mg Enterokapslar 250 mg Enterokapslar 400 mg
Indications
Antiviral behandling av HIV-infekterade patienter i kombinationsterapi.
Adult Dosage
VIDEX EC enterokapslar bör intas minst 2 timmar efter måltid. För att absorptionen skall vara optimal bör kapslarna intas med minst 100 ml vatten. Kapslarna får inte öppnas.
VIDEX EC enterokapslar kan ges i endosregim (1 gång dagligen) eller i tvådosregim (2 gånger dagligen).
Vuxna: Den rekommenderade dygnsdosen baseras på patientens vikt. För patienter ≥60 kg: 400 mg dagligen och för patienter <60 kg: 250 mg dagligen.
Barn över 6 år: Behandling med VIDEX EC enterokapslar har inte studerats hos barn. Den rekommenderade dagliga dosen av VIDEX, administrerat med de andra beredningsformerna, är (baserat på kroppsyta) 240 mg/m2 (180 mg/m2 i kombination med zidovudine).
Dosjustering
Vid signifikant stegring av serumamylas: avbryt behandling och utred eventuell pankreatit. Fraktionering av amylas kan påvisa förekomsten av salivisoamylas. Behandlingen bör endast återinsättas när pankreatit kan uteslutas och efter normalisering av värdena. Behandlingen bör återinsättas i låg dosering som ökas gradvis om tillämpligt.
Nedsatt njurfunktion: En specifik justering av dosen rekommenderas för patienter med kreatininclearance <60 ml/min.
- Kreatininclearance - Patientens vikt -
- (ml/min) - ≥60 kg - <60 kg
- - Total dygnsdos - Total dygnsdos
- ≥60 - 400 mg - 250 mg
- 30—59 - 200 mg - 150 mg*
- 10—29 - 150 mg* - 100 mg*
- <10 - 100 mg* - 75 mg*
* VIDEX enterokapslar kan ej användas i dessa fall och alternativa beredningsformer bör användas.
Företrädesvis ska enterokapslarna administreras efter dialys. Det är inte nödvändigt att administrera en ersättningsdos efter dialys.
Hos patienter som fått symtom på neuropati som försvinner efter utsättande av didanosin, kan didanosid tolereras i minskad dosering (se varningar och försiktighet).
Nedsatt leverfunktion: Exakt dosjustering hos dessa patienter saknas, men en dosreduktion bör dock övervägas.
Contra Indications
Överkänslighet mot didanosin eller något hjälpämne. Barn under 6 år (risk för oavsiktlig inandning).
Special Precautions
Pankreatit är en känd allvarlig komplikation hos HIV-infekterade patienter. Den har även förknippats med didanosinterapi och enstaka dödsfall har förekommit. Hos patienter som tidigare har haft pankreatit skall VIDEX användas med stor försiktighet. Samband mellan risken för pankreatit och dygnsdosen av VIDEX har påvisats.
Didanosin-behandlingen skall avbrytas vid kliniska tecken på pankreatit tills diagnosen pankreatit har uteslutits med hjälp av lämpliga laboratorie- och röntgen-/ultraljudsundersökningar. När det krävs behandling med andra läkemedel som ger upphov till pankreastoxicitet (t ex pentamidin) bör om möjligt didanosinterapin avbrytas.Om samtidig behandling är oundviklig måste patienten övervakas noggrant. En reduktion av dosen eller en utsättning av dosen bör övervägas när de biokemiska markörerna för pankreatit ökar signifikant, även utan symptom. En signifikant höjning av triglycerider är en känd orsak till pankreatit och kräver noggrann observation.
Perifer neuropati: Hos vissa patienter som behandlas med didanosin kan toxisk perifer neuropati uppträda, vanligen karaktäriserad av bilateral symetrisk domningskänsla och stickande känsla distalt samt smärta i fötter och, dock mindre ofta, i händer. När det kliniska tillståndet kräver bör didanosinbehandlingen avbrytas tills symptomen har försvunnit. Därefter kan många patienter tolerera VIDEX i reducerad dos.
Hyperurikemi: Didanosin har förknippats med hyperurikemi. Behandlingen bör därför utsättas om en signifikant höjning av urinsyranivån inträffar.
Leversvikt av okänd genes har förekommit i sällsynta fall hos patienter under didanosinbehandling. Leverenzymvärden bör kontrolleras och didanosin bör utsättas om enzymvärdena med klinisk betydelse överstiger den övre normalgränsen. Behandlingen med VIDEX bör återinsättas endast om de potentiella fördelarna av behandlingen klart uppväger de eventuella riskerna.
I sällsynta fall har förändringar i näthinnan eller opticusnerven rapporterats hos barn, i synnerhet vid doser som överstiger de rekommenderade. Retinal depigmentering har rapporterats hos vuxna patienter. Särskilt hos barn bör man överväga att undersöka ögonbotten med dilaterad pupill regelbundet (var 6:e månad) eller om synförändringar uppträder.
Laktacidos: Fall av laktacidos (utan samtidig hypoxemi), ibland med dödlig utgång, vanligtvis i samband med grav hepatomegali och leversteatos har rapporterats efter behandling med nukleosidanaloger. Behandlingen skall avbrytas vid snabbt stigande aminotransferaser, progressiv hepatomegali eller metabolisk acidos/laktacidos av okänd etiologi. Benigna gastrointestinala symtom som illamående, kräkningar och buksmärtor, respiratoriska symtom eller neurologiska symtom kan vara tecken på utveckling av laktacidos. Allvarliga fall, även med dödlig utgång har satts i samband med pankreatit, leversvikt/fettlever, njurinsufficiens och höga nivåer av serumlaktat.
Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av nukleosidanaloger till patienter (framför allt till obesa kvinnor) med hepatomegali, hepatit eller annan känd riskfaktor för leversjukdom. Dessa patienter bör kontrolleras noggrant. Laktacidos har vanligtvis uppträtt efter några få eller efter flera månaders behandling (se även Graviditet och Amning).
Nedsatt njurfunktion: Halveringstiden för didanosin efter peroral tillförsel ökade från i medeltal 1,4 timmar hos personer med normal njurfunktion till 4,1 timmar hos personer med allvarlig njurfunktionsnedsättning, som krävde dialys. Efter en peroral dos kunde didanosin inte detekteras i peritonealdialysvätska, i hemodialysat återfanns mellan 0,6% och 7,4% av dosen under en 3—4 timmars dialys. Patienter med kreatininclearance <60 ml/min kan löpa större risk för toxiska effekter av didanosin, beroende på minskat clearance av läkemedlet. Dosreduktion rekommenderas för dessa patienter (se Dosering).
Nedsatt leverfunktion: Metabolismen av didanosin kan förändras hos patienter med olika former av leverfunktionsnedsättning och en dosjustering bör övervägas.
Patienter som behandlas med didanosin eller annan antiretroviral terapi kan även fortsättningsvis utveckla opportunistiska infektioner eller andra komplikationer förknippade med HIV-infektion eller behandling. Därför bör dessa patienter följas noggrant av läkare med erfarenhet av HIV-relaterade sjukdomar.
Försiktighet vid användning
Vid natriumrestriktiv diet: Varje enterokapsel innehåller natrium. 0,53 mg i 125 mg kapseln, 0,85 mg i 200 mg kapseln, 1,0 mg i 250 mg kapseln och 1,7 mg i 400 mg kapseln.
Interactions
Se speciellt avsnitt märkt , J05A F02 Didanosin.
Samtidig administrering av Videx och läkemedel, kända för att orsaka perifer neuropati eller pankreatit, kan öka risken för dessa toxiska effekter. Patienter som behandlas med dessa läkemedel bör följas noga.
VIDEX EC innehåller inte antacidum såsom VIDEX tugg/dispergerbar tablett. Därför föreligger det ingen risk för interaktion med läkemedel där absorptionen påverkas av magsäckens syraaktivitet. Speciella interaktionsstudier med ciprofloxacin, ketokonazol och indinavir, gav inga tecken på några signifikanta interaktioner. Därför kan VIDEX EC förskrivas samtidigt som dessa läkemedel.
Absorptionen av ketokonazol påverkas också av magsäckens syraaktivitet, därför förväntas inga interaktioner mellan de två läkemedlen. I en studie med 24 friska frivilliga observerades en ökning på 30% av AUC och Cmax hos ketokonazol när det gavs samtidigt med VIDEX EC (hos tre individer sågs en 8—16 gångers ökning av AUC för ketokonazol under samtidig administration). Interaktion med ketokonazol kan därför ej uteslutas och samtidig användning av de två läkemedlen bör ske med försiktighet.
Födointag tillsammans med VIDEX förändrar farmakokinetiken hos didanosin.
Adverse Reactions
- Vanliga (>1/100) - Allmänna: Allergiska reaktioner, asteni, huvudvärk. Blod: Leukopeni, trombocytopeni, anemi. Endokrina: Diabetes mellitus. GI: Diarré, illamående/kräkningar, muntorrhet. Lever: Leverenzymstegringar. Neurol.: Perifer neuropati. Urogenital.: Förhöjda urinsyranivåer. Övriga: Pankreatit, stegringar av serumamylas och lipas.
- Mindre vanliga (1/100 - 1/1000) - Lever: Leversvikt. Ögon: Näthinne- och synnervsförändringar.
- Sällsynta (< 1/1000) - Metabol.: Laktacidos.
Vuxna: De flesta allvarliga biverkningar som har iakttagits har generellt återspeglat den kliniska bilden av HIV-infektion. I de studier som har utförts har didanosin administrerats samtidigt med diverse andra läkemedel. Det är därför svårt att avgöra vilka symptom/biverkningar som är relaterade till VIDEX, till sjukdomen, eller till övrig behandling.
Data hänför sig till VIDEX tugg/dispergerbar tablett givet 2 gånger dagligen, både som monoterapi och i kombinationsregim. I jämförande studier mellan VIDEX (tablett) 1 gång dagligen respektive 2 gånger dagligen har ingen signifikant skillnad påvisats vad gäller incidensen av pankreatit och perifer neuropati. I pågående studier (48 veckors) där VIDEX utvärderas som en del i en trippelbehandling av behandlingsnaiva HIV-infekterade vuxna, har man i 24-veckors interimanalysen ej noterat några nya biverkningar.
Pankreatit, i vissa fall dödlig, var mer frekvent hos patienter som behandlades med doser högre än de rekommenderade (9—13%), patienter med avancerad HIV-sjukdom eller med pankreatit i anamnesen kan också löpa ökad risk att utveckla pankreatit.
Avvikelser i leverfunktionsprover (13%), med sällsynta fall av leversvikt och död, har också rapporterats. Fall av laktacidos, ibland med dödlig utgång, vanligtvis i samband med uttalad hepatomegali och leversteatos har rapporterats vid behandling med nukleosidanaloger (se Varningar och försiktighet).
Barn: Biverkningarna var generellt sett desamma som observerats hos vuxna. Högre hematotoxicitet är rapporterad för kombinationen med zidovudin i förhållande till behandling med enbart didanosin. Förändringar på näthinna eller nervus opticus har rapporterats hos ett fåtal barn, vanligen vid doser överstigande de rekommenderade. Se Varningar och försiktighet.
Manufacturer
Bristol-Myers Squibb AB |
|
